Jag brukar inte så ofta skriva privata inlägg på bloggen numera. Men idag hade jag tänkt att göra ett undantag, för jag känner att allt bara suger och jag orkar inte låtsas att allt är bra.
Hade tänkt att skriva av mig lite i hopp om att det kanske skulle kunna kännas lite bättre sedan. Försöka sätta ord på känslorna. Men det tar stopp. Jag hittar inte orden. Jag hittar inte ens tårarna längre. Jag skulle vilja gråta. Släppa ut allt. Men gråten sitter fast i halsen, i en stor fet ångestklump..
Ny dag och nya tag i morgon....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du vet att jag finns här, du får ringa näääär du vill!! Vi kanske kan träffas snart. Kram Anne
Hej igen. Kika in på isa.nu. Fanns en massa fint tycker jag. Anne Panne
Synd att du bor så långt borta, annars hade jag tagit med dig ut på en lång skogspromenad så att du fått prata av dig lite. =)
Hoppas det känns bättre i morgon!
Kram!
Anne: Tack för dina fina ord :) Ja, vi måste ses snart. Det vore så kul och Tilde vill träffa L också...
Åh, det finns sååå mycket fint på isa.nu. Hennes illustrationer är så fina!
Kram:)
Camilla: Ja, det var synd att vi inte bor närmare, men det är tanken som räknas och jag blev glad av dina rader här :)
Kram:)
Skicka en kommentar