Jesper hade glömt ett glas på sitt datorbord, med några droppar mjölk kvar i. De dropparna ville Isis åt till varje pris. Slurp slurp, vad gott hon tyckte det var. Hon är helt galen. Hoppar upp på bordet varje gång vi äter. Vi lyfter ner henne, hon hoppar upp. Vi lyfter ner och hon hoppar upp efter en sekund. Men jag kan förlåta henne, för hon är så otroligt sööööt! :)
3 kommentarer:
Hej vännen!
Vill inte att du skall känna dej ensam om dessa " avstängda" känslor du beskriver i inlägget nedan. Tro mej, när man väl börjar berätta " hur man mår och känner" så stöttar, hjälper och förstår människorna runt en mer än man kan tro.
Man måste bara över tröskeln.
Har själv haft ( har) en omtumlande period och det känndes som om man bara satt och stammade när man ville säga hur man kände ( eller inte kännde) och jag har fått otrolig respons från människor runtomkring mej.
Jag håller på dej!!! :)
Attans vad söt katt!/ kram
Jag igen :)
Indiska!
KRAM!!!!
Vilken kul bild på söta missen. Låter som du går i genom en jobbig tid nu. Att inte känna varken glädje eller sorg är nog minst lika jobbigt som att vara lessen...just det att inte känna något, hoppas verkligen du mår bättre snart, kram
Skicka en kommentar