lördag 30 augusti 2008

Lägenheten som de glömde isolera...

DUNS, DUNS, KLAMP, KLAMP, BANK, BANK,

Helgens sovmorgnar, det enda roliga man hade att se fram emot i tillvaron, är nu ett minne blott. Vaknade strax före 7 i morse av fotsteg. Grannarnas fotsteg. Det lät som en elefanthjord.

Det är så lyhört här.Man hör grannarnas alla fotsteg, man hör när de kissar, pratar med hunden, ja, man hör nog nästan allt. Man vågar ju knappt fisa utan att oroa sig över att störa någon. Rena rama pappersväggarna är det.

Och det här är ju inget man kan klaga på hos grannarna. Det är ju "normala" ljud. Skillnad vore ju om de hade borrat för sent eller för tidigt, eller spelat hög musik, men så är det ju inte. Jag kan ju inte gärna plinga på hos dem och säga:
"Ursäkta, men kan ni sätta ner hälarna lite mjukare i golvet när ni går?" eller "Skulle ni kunna lägga lite papper i toan innan ni kissar så det inte skvalar så mycket?" Det är ju liksom inte grannarnas fel att husen "glömts" att isoleras.

Finns en positiv sak med detta. Jag kom upp tidigt! Har ätit frukost och ska nu ta mp3-spelaren och ut på promenix. Ska gå vägen om apoteket. Ska köpa öronproppar!

Ha en bra dag :)

1 kommentar:

Camillas dagar sa...

Men gud vad jobbigt! Jag är så lättstörd av sånt!!! Vi hör absolut ingenting av våra grannar (bor i parhus), förutom hennes tunga kliv i golvet som på något sätt förflyttar sig in i vår del av huset. Sedan vi bytte sovrum till det andra rummet längst bort ifrån vår parhusgranne är det knäpptyst. Stackars, stackars er!
Kram!